lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Inlämning, del 1

Läsanvisningar

Mellan träff 1 och 2 förväntas ni läsa och bearbeta följande litteratur:

- Elfström: Läs t.o.m. sid 85

- Harlen: Våga Språnget. Läs hela boken

- Vardagsfysik. Läs kapitel 1, 2, 4 (krafter), 11 (väder), kapitel 12-14 (ljus)

Det är också denna litteratur som ni bör anknyta till och diskutera i inlämningsuppgifterna nedan.

Inlämningsuppgifter

Inlämningarna sker elektroniskt i era facebook-grupper. De flesta uppgifterna löses tillsammans med halva eller hela facebook-gruppen. Detta blad avser inlämningsuppgifter fram till mitterminsmötet. Läs igenom alla uppgifterna redan nu. Flera av dem kräver förberedelser av olika slag, t.ex. pröva något i en barngrupp, innan ni kan skriva er redovisning.

A. Introduktion

Gå in på din grupp på Facebook. Berätta gärna lite om dig själv och om din barngrupp - det du skriver kan bara läsas av gruppens medlemmar och av kursledningen.Ge också exempel på tillämpningar av Newtons tre lagar under en dag på förskolan.

  1. Tröghetslagen
  2. Kraftekvationen
  3. Kraft och motkraft

(Läs i kapitel 2 i vardagsfysikboken och tänk också på vad vi gjorde på lekplatsen under träff 1!)

Individuell inlämning 17 november i Facebookgruppen.

B) Måne och sol

  1. I lördags, 6 november var det nymåne och vi kunde bara se en del av månen belyst. Varför blir det så? Rita en figur över hur solen, månen och jorden står vid nymåne. Fortsätt under en månad att då och då notera månens utseende och även när på dagen och var på himlen du ser månen. I era basgrupper gör ni en gemensam tabell över era observationer. Kan ni använda era observationer för att ta reda på åt vilket håll månen rör sig runt jorden? Berätta också vilka tankar och frågor era barn har om månen. Skriv en gemensam beskrivning av månens faser där ni också beskriver hur de uppkommer. (Inlämning 7 december)
  2. För länge sedan Eratothenes bestämde jordens radie genom att jämföra solhöjden i Alexandria och Syene vid sommarsolståndet. Här i Sverige på vintern står solen lite lägre, men vi kan ändå göra liknande undersökningar: Sätt en pinne på en platta och en platta på pappret. Hitta ett ställe så att ni kan ställa plattan i samma riktning varje gång (eller använd kompass). Markera på pappret var spetsens skugga faller vid olika tidpunkter och olika datum. Hur högt kommer solen över horisonten vid vintersolståndet? Vilken latitud bor ni på? (Kolla en Skolatlas eller t.ex. Google earth) Hur högt borde solen ha stått vid höstdagjämningen? (Rita en figur!) Skillnaden i solhöjd mitt på dagen mellan höstdagjämning och vintersolstånd beror på jordaxelns lutning som ni kan få ut ur era diagram. Skriv in era resultat i era basgruppsdokument. Hela basgruppen skriver en gemensam sammanfattning . (Inlämning 7 januari)

C. Naturvetenskapliga undersökningar i förskolan

  • Läs Elfström t.o.m sid 85 och Harlen. Alla tre texterna behandlar hur man kan arbeta med olika typer av naturvetenskapliga undersökningar. Diskutera tillsammans utifrån texterna och era erfarenheter vilken typ av naturvetenskapliga undersökningar som kan vara lämpliga för barnen i de barngrupper som ni har tillgång till.
  • Föreslå en aktivitet som bygger på något experiment som diskuterades under träff 1 och där barnen får arbeta med någon typ av naturvetenskaplig undersökning. Beskriv aktiviteten du tänker dig och motivera den utifrån litteraturen! Låt dina gruppkamrater ge respons på din planerade aktivitet (ni kan göra detta i halvgrupper, så att 2 personer ger respons.
  • Förändra aktiviteten efter att du fått respons och genomför den i en barngrupp.
  • Utvärdera tillsammans aktiviteterna ni genomfört: Hur fungerade de olika aktiviterna? Vad tyckte barnen? Beskriv vad som hände – vad barnen gjorde och sa? Vilka skillnader och likheter finns mellan hur de olika aktiviteterna fungerade. Vilka slutsatser drar ni av detta?
  • Kan ni hitta något i Vardagsfysikboken som kan vara till hjälp för att för er egen förståelse av vad som händer i experimenten/undersökningarna? Diskutera detta i gruppen.
  • Gemensam skriftlig redovisning (omfattande punkterna ovan) lämnas senast: 20 december! 

D. Ställ produktiva frågor!

  • Läs i litteraturen (Harlen och Elfström) om olika sorters produktiva frågor. Diskutera detta tillsammans i gruppen!
  • Välj ut någon sorts produktiv fråga och testa på några olika förskolebarn/barngrupper i olika åldrar. Frågan ska handla om något som kan bidra till ett naturvetenskapligt lärande.
  • Diskutera tillsammans vad som hände: Hur reagerade barnen? Vad ledde frågan till för samtal eller aktiviteter? Jämför era erfarenheter.
  • Gemensam skriftlig redovisning senast 29 november!

E. Att fånga tillfället!

  • Läs Elfström et al. t.o.m sid 85 och fundera på de exempel som ges på hur naturvetenskap kan vara relevant för olika situationer som uppkommer utanför planerade naturvetenskapliga aktiviteter. Hur ser ni i gruppen på förskollärarens roll i sådana situationer?
  • Titta efter situationer i förskolan där naturvetenskap skulle kunna komma in men som du inte brukar uppmärksamma – VAD SER DU? Försök hitta något i vardagsfysikboken som kan bidra till din egen förståelse av naturvetenskapen i situationen!
  • Välj var sin situation och fundera på hur du skulle ha kunnat ta tag i situationen så att den skulle bli till en erfarenhet för barnen som är användbar för ett naturvetenskapligt lärande. Diskutera detta tillsammans i gruppen. Koppla diskussionen till litteraturen(Harlen och Elfström) och till förskolans läroplan.

Gemensam skriftlig redovisning omfattande punkterna ovan lämnas senast 7 januari 2011!

Sidansvarig: AMP