Förhandlingar
Klassrummet möbleras till debatt med bänkar i en fyrkantsformation. Generalsekreteraren (läraren) organiserar en kort runda där alla länder och organisationer presenterar sig (land/organisation och namn på varje deltagare)
Förhandlingsregler: Det är inte tillåtet att ta ordet utan att generalsekreteraren har gett tillåtelse.
Under Klimattoppmötet i skolan skall det förhandlas om fyra frågor. Generalsekreteraren läser upp den första frågan med svarsalternativ och två delegationer håller var sitt förberett inlägg. Därefter debatteras varje fråga i 5-10 minuter innan man går vidare till nästa fråga.
Förhandlingsfrågor
1) Enligt FN bör de globala utsläppen skäras ned med minst 85% före år 2050 för att begränsa temperaturökningen till högst 2°C. Hur mycket tycker ni att industriländerna bör skära ned fram till år 2020?
- Mer än 85 % av sina utsläpp
- 50-85 % av sina utsläpp
- Mindre än 50 % av sina utsläpp
- Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp
Oljeindustrin och Maldiverna inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan sedan gemensamt.
2) Övergångsländer har mycket lägre utsläpp än industriländerna per invånare. Eftersom länderna är så stora är utsläppen ändå väsentliga och står för en stor del av ökningen av de globala utsläppen. Vilka krav bör gälla för dessa länder?
- Bör skära ned utsläppen med samma procentsats som i-länder
- Bör ha gränser för utsläpp på samma sätt som i-land, men inte lika hårda
- Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp
USA och Kina inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.
3) Utvecklingsländer har låga utsläpp av växthusgaser. De flesta utvecklingsländer önskar ökad ekonomisk tillväxt. Detta kräver användning av energi, vilket ofta leder till ökade utsläpp. Hur skall dessa länder bidra till målet om globalt minskade utsläpp?
- Bör ha gränser för utsläpp, men inte lika hårda som för industri- och övergångsländer
- Bör ha gränser för utsläpp, men bara om de rika länderna bidrar ekonomiskt för att begränsa utsläppen
- Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp
Moçambique och Greenpeace inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.
4) Den gröna klimatfonden skall hjälpa de fattiga länderna med projekt för att minska utsläppen och för att anpassa sig till klimatförändringar. Vem ska bestämma hur pengarna skall användas?
- De fattigaste länderna bör själva få bestämma hur pengarna skall användas
- De länder som bidrar ekonomiskt till fonden bör bestämma hur pengarna skall använda
- I-länder och u-länder bör bestämma tillsammans hur pengarna skall användas
Brasilien och Sverige inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.
Omröstning
Varje land har en röst på var och en av frågorna. Generalsekreteraren läser upp alternativen. Det är en öppen omröstning med handuppräckning. Greenpeace/NGOs och oljeindustrin har inte rösträtt eftersom de inte är medlemsländer i FN. Utfallet på varje fråga blir det alternativ som får flest röster.
Registrering av resultaten
(Generalsekreteraren registerar resultaten här.)
Röstningen kan genomföras på WWW, (exempel). Eventuellt kan resultaten också registeras på Klimamote.no.
Om det på ett eller flera frågor blivit så att två eller flera alternativ har fått lika många röster (och ett alternativ alltså inte "vinner"), får eleverna fem minuters förhandlingspaus där länder/organisationer kan försöka övertala andra till att rösta på det alternativ de tycker är bäst. Rösta igen. Om detta ändå inte leder till att ett alternativ får flest röster så får även organisationerna och FNs generalsekreterare rösta.